Swecare Open-up Day – erfarenheter från våren 2020 för framtidens främjande

I torsdags gick Swecares Open-up Day av stapeln, en digital workshop med syfte att byta erfarenheter från covidkrisens första fas och blicka framåt för att forma exportfrämjandet framöver. Förmiddagen hade delvis utformats som ett svar på önskemål i den enkät som besvarats av drygt hälften av Swecares medlemmar under april och maj.

Efter välkomstord från Maria Helling, pratade Niclas Jacobson från Socialdepartementet om främjandet som en motpol till ett nedstängt Europa. Han talade om det är glädjande att trots svåra utmaningar så har många svenska life scienceföretag visat prov på god anpassningsförmåga och kreativitet, för att möta situationen och förändrad efterfrågan. Niclas berättade också hur man inom Regeringskansliet har man arbetat intensivt mot olika typer av handelsstörningar, såsom exportrestriktioner och långa väntetider vid gränserna inom EU, liksom att se över genomförandet av Export- och investeringsstrategin. I detta ingår att hitta nya former för främjandet, vilket ju också workshopen syftade till.

Nästa inledningstalare var Daniel Forslund, biträdande regionråd för innovation i Region Stockholm på temat: Digital vård blir förstahandsval. Omställningen mot digitala vårdmöten har varit rekordsnabb under coronakrisen med 11 gånger fler videobesök i vården i april jämfört med januari 2020. Störst ökning i användning har skett hos patienter över 50 år, och i åldersgruppen 70-79 använder nu 50% fler de personliga e-tjänsterna på 1177. Ett starkt utgångläge möjliggjorde detta, där fler än hälften av länets vårdcentraler redan erbjöd digitala vårdbesök. Samtidigt agerade regionen snabbt, bl a genom en översyn av vårdavtal och ersättningsmodeller, för att uppmuntra till digitala besök där så varit lämpligt. Under våren har digitala möten i specialistvården också blivit alltmer vanliga, t ex har avdelningar för diabetes, onkologi, stroke m.fl. nu anslutit sig.

Efter en frågestund presenterades Swecares enkät bland medlemmarna som syftat till att få en bild av hur coronakrisen har påverkat dem och hur de ser på framtiden. Tre tydliga slutsatser kan dras från studien. Först och främst ser vi att alla påverkas, och att de minsta företagen är hårdast drabbade, även om många svarade att de påverkats både positivt och negativt.

För det andra är det tydligt att kriser driver innovationer. En stor majoritet av de svarande har anpassat sig genom att utveckla innovationer och nya typer av erbjudanden. Framför allt tjänsteföretagen nämnde att de utvecklar nya digitala erbjudanden, men vi ser också företag som utvecklat nya produkter eller processer.

Den tredje slutsatsen är att osäkerheten om hur pandemin kommer påverka företaget till hösten och framöver är stor, men att de flesta gör en negativ bedömning av läget kommande halvår, t ex minskad inkomst och försenade affärer och andra satsningar, samt minskad möjlighet att bearbeta nya kunder. Uppdämd efterfrågan och kommande satsningar på hälso- och sjukvård kan delvis uppväga detta.  

Ett intensivt arbete krävs nu för att få igång affärer och export, med nya arbetssätt för dessa tider då resandet är begränsat. Svenskt exportfrämjande och life science-sektorn måste visa hur svenska produkter/tjänster är en del av lösningen när länder kommer se över och stärka sina sjukvårdssystem framöver. Studien presenteras den 17 juni på Swecares hemsida, www.swecare.se

Att få höra om andra aktörers respons under krisen var ett av önskemålen som kom upp i enkäten, och nästa pass erbjöd just detta. Vi hörde Visiba Care och Doctrin tala om digitalisering i raketfart under våren, hur Bactiguard löste sina transportproblem och utvecklade sitt erbjudande, vilket även Essity har gjort genom att börja producera munskydd, en helt ny produkt. Till sist fick vi höra om ett inspirerande projekt för brännskadevård i Etiopien med kapacitetsutveckling, infrastruktur och ledning som Akademiska sjukhuset i Uppsala är involverat i. Detta kan också kan tjäna som samarbetsmodell för svenska privata och offentliga aktörer.

Detta ledde över till gruppdiskussionerna, som blev väldigt lyckade med engagerade deltagare och fullt med energi. Vi var totalt 5 grupper med 8-10 personer/grupp. Det kom fram många bra och konkreta förslag på hur vi ska kunna arbeta med exportfrämjande och kontaktskapande aktiviteter digitalt och på så sätt stötta svensk life science i vägen ut ur krisen.

Workshopens fokus var att utveckla ”den digitala delegationsresan”. Att genomföra digitala delegationer har så klart sina nackdelar, men även en hel del fördelar vilka vi måste utnyttja till fullo. T ex så möjliggör de en mer kontinuerlig dialog, vilket gör dem till ett bra komplement till fysiska möten även när mer resande är möjligt. Ett förslag var att ”resa” till regioner och marknader i olika tidszoner på samma dag eller dygn för ökad tidseffektivitet. En annan möjlighet som togs upp är att låta utländska deltagare ”besöka” en vårdcentral eller sjukhus, där det svenska systemet, liksom produkter och tjänster kan visas upp live.

Vad gäller vilka marknader så var ett tips var att göra de första digitala delegationsresorna dit det redan finns etablerade relationer, för att underlätta interaktionen. Inom Europa finns det t ex goda kontakter och existerande affärer och samarbeten att bygga vidare på. Ett antal delegationsresor var planerade under 2020, och det fanns intresse att bygga vidare på dessa. Marknader som nämndes var Kina, Indien, USA, Japan, Mellanöstern, Etiopien, UK och Irland, Norden. Ämnesområden som togs upp var arbeta med teman som digitala lösningar, infektionskontroll, nära vård (hemsjukvård, egenvård), patientsäkerhet, effektivisering och kliniska prövningar.

Utöver delegationsresor kom intressanta förslag från grupperna att öka antalet andra digitala aktiviteter med tex virtuell mässmonter, digitala kunskapsinhämtande möten med beslutsfattare, match-making events. En annan tanke var att gemensamt kartlägga ersättningssystemen genom att samla in kunskaper och erfarenheter från medlemmarna, framförallt ersättning för digitala besök, kapitering, diagnosrelaterade grupper och diagnoskoder. Ett annat ämne som flera grupper tog upp var att medlemmarna bör hitta former för gemensamma erbjudanden och paketering för att minska kostnader och risk och dra nytta av varandra.

Grupperna nämnde också den stora vårdskuld som krisen orsakar för många patientgrupper och vårdtyper. Detta kommer innebära ett behov av att satsa på både tids- och kostnadseffektiva lösningar. Slutsatsen är att det finns mycket spännande att arbeta med efter sommarledigheten! Alla som har fler tankar om främjandet den kommande tiden, tips på tekniska lösningar, önskemål om samarbete eller vill dela med sig att kontakter eller information, hör av er till info@swecare.se, så tar vi med oss det i planeringen av uppföljningsmötet till denna workshop. Skriv upp datumet 1 september redan nu, då kör vi vidare!