Hälsa på export - är svensk vård redo för världen?

Idag var Swecare medarrangör till seminariet ”Hälsa på Export” tillsammans med Dagens Medicin, Care-bolagen och Almega. Seminariet handlade om svensk vårdexport och vilka förutsättningar vi har för att utveckla denna. För att belysa frågan fanns både representanter för det offentliga, det privata och akademien på plats.

Efter att dagens moderator, Christina Kennedy, hälsat välkommen tog statssekreterare Agneta Karlsson ordet och berättade om regeringens syn på vårdexport. Agneta var tydlig med att hälso- och sjukvård och life science är en av regeringens prioriterade sektorer när det gäller exportfrämjandet. Agneta nämnde att Gabriel Wikström trots att han tillträdde så sent som i höstas, redan hunnit leda tre främjanderesor.

Dagen fortsatte med en presentation från Anders Ekholm, vice vd på institutet för framtidsforskning, på rubriken "Är svensk sjukvård redo för världsmarknaden". Den inhemska debatten om svensk vård är ofta ganska negativ och även om vi hamnar högt i internationella vårdjämförelser så ligger vi lågt när det gäller patientnöjdhet. För att effektivisera och förbättra vården så arbetar vi i Sverige mycket med omorganisationer och att utveckla nya styrningssystem. Vad vi missar att se är att samma styrsystem kan procudera både mycket bra resultat och samtidigt producera vanvård. Eftersom det är relationer som styr komplexa system så bör man för att förändra hälso- och sjukvården fokusera på mikrosystemen. Anders poängterade också att det är när vi upplever att vi har problem och utmaningar som vi kan utveckla produkter och lösningar som senare kan exporteras. Ett sådant exempel är utmaningen med en åldrande befolkning som skapar konkurrensfördelar som kan exporteras när resten av världen möter samma utmaningar. Samma sak gäller med personalbristen inom vården. Här finns det stora möjligheter att utveckla telemedicin, vårdcentraler utan läkare och system för detta som sedan kan exporteras.

Efter Anders Ekholm fortsatte Erik Borg, professor i företagsekonomi, Södertörns högskola med att presentera ett forskningsprojekt om internationell medicinturism och Sveriges möjligheter och utmaningar på området. Erik menade att det finns stora möjligheter och bra aktörer på området men för lite resurser. Vi bör titta på andra länder som är mer koordinerade när det gäller att marknadsföra sig som vårdexportörer. I nuläget är Indien, Thailand och USA de största vårdexportörerna i världen och tittar man på Europa så är det Tyskland, Schweiz , Polen och Turkiet som hamnar i topp.

Efter pausen fortsatte dagen med ett antal konkreta exempel på vårdexport. Karolina Sidwall från Uppsala Care började med att presentera Care-bolagens verksamhet. Care-bolagen är landstingens bolag/organisationer för att ta emot utländska patienter, sälja konsultjänster och uppdragsutbildningar. Karolina efterfrågade en nationell plattform för att diskutera hur vi förhåller oss till och hur vi organiserar vårdexporten. Sven Karlsson verksamhetschef för endokrinologi på SUS presenterade diabeteskliniken i UAE som drivs tillsammans med Global Health Care. Cecilia Bergh vd på Mando presenterade Mandos anorexikliniker runt om i världen. Per Ljungman, professor i hematologi på KS var sist ut och berättade om KS centrum för allogen stamcellstransplantation som tar emot isländska leukemipatienter för stamcellstransplantationer.

Talarna samlades sedan i en panel tillsammans med Ulf Lindberg, näringspolitisk chef för Almega för att diskutera erfarenheter och förutsättningarna för vårdexport. En fråga som togs upp var det politiska stödet för vårdexport och en önskan att få en mer enad acceptans för att arbeta med de här frågorna. Debatten om vad vi kan vinna på och förlora av att inte satsa på vårdexport måste föras upp på dagordningen.

Ett konkret exempel på hur andra länder arbetar med vårdexport presenterades av Jenny Gardner från den brittiska ambassaden i Sverige. Hon berättade om initiativet "UK Healthcare" som går ut på att marknadsföra den brittiska vården ute i världen. Målet är att kunna erbjuda helhetslösningar för andra länders stora sjukvårdsutmaningar. Healthcare UK ska vara en enande organisation som arbetar strukturerat med att främja den brittiska hälso- och sjukvården.

Vi fortsatte den internationella utblicken med Wolfang Sabella från den österrikiska ambassaden i Sverige som presenterade Österrikes arbete med vårdexport. Österrike har på kort tid har lyckats bygga upp en framgångsrik exportnäring inom vårdexport. Branschen växer med 6 procent i intäkter varje år som bidrar till sjukvårdens finansiering. En viktig framgångsfaktor har varit ett stödprogram från regeringen, Go International, för att utveckla branschen.

Sista punkten för dagen var en panel med Jonas Andersson (FP) regionråd Västra Götalandsregionen, Vivianne Macdisi (S) landstingsråd Uppsala Län och Daniel Forslund (FP) innovationslandstingsråd SLL. Vivianne menade att politiken inte bör sätta krokben för de möjligheter som finns för företag samtidigt som man måste förklara och motivera de val som görs. Det är viktigt att sprida kunskap och förståelse för vad vårdexport innebär. Jonas och Daniel menade att vi inte tagit de chanser som finns och att politiken måste initiera en tuff debatt om undanträngingsproblematik och dylikt. Daniel menar att man genom vårdexport kan se till att locka till sig den kompetent personal genom att ha ett bra patientunderlag. Man får dessutom in investeringar i vården som kan användas för mer avancerad teknik, till att höja löner för vårdpersonal etc.

Det var en mycket intressant dag och det finns stora möjligheter för en ökad vårdexport men vi måste som politikerpanelen påpekade sprida kunskap och förståelse för vad vårdexport innebär. Från Swecares håll så kommer vi att fortsätta lyfta frågan och vi hoppas att fler aktörer, privata som offentliga, vill ge sig in i debatten för att diskutera hur vi bättre tar vara på det stora internationella intresset som finns för svensk hälso- och sjukvård.